tisdag 12 januari 2010

För att jag blivit något som jag inte alls förväntade mig eller ville bli.
Jag är något jag avskydde och fortfarande avskyr och lever mitt liv i någon slags förnekan om vem jag är och vem jag egentligen är.
Som att det inte är någon skillnad på streck och linje och jag säger att det var inte riktigt en gräns jag klev över. Snarare knutar av vad jag inte bör, ska göra och det jag intalar mig att jag måste.

Så jag är hellre tyst än ber om förlåt,
och det är jag ledsen för men jag kommer aldrig att höra av mig om det.

Inga kommentarer: