Flyktbilen bar av i nordöstlig riktning lastad med flytande guld paketerat i burkar.
Det var första gången jag var ute på gräsö efter morfars bortgång. Det var både jobbigt, pågrund av det, eftersom landet var och är hans hjärta. Samtidigt var det väldigt skönt att komma iväg, om så bara för en natt.
Vi kom fram efter några få felkörningar, kiss och ciggpauser. Så där stod Alex, Felix och jag innanför dörren och stängde av telefonerna. Strax efter det tände vi en brasa.
Kvällen spenderades med fötterna framför just samma brasa. I fotöljer, med öl och sockor.
Vi pratade och spelade kort och pratade mer. Vi spelade sällskapsspel som Diamanten och Kospelet, och pratade mycket mer.
Vi löste olösliga frågor som meningen med livet, om vi alla är egoistiska precis hela tiden och om vi har en fri vilja. Och mycket mer.
En kväll att minnas, tillsammans med många fler i framtiden.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar